Projektets huvudsakliga mål var att undersöka om det finns relevans för en AI-modell inom socialtjänsten i Lunds kommun, utifrån såväl verksamhetsspecifika som juridiska delprocesser i kommunens handläggnings- och uppföljningsarbete. 

Förväntade resultat var att projektgruppen skulle ha identifierat krav samt utvärderat risker och möjligheter med AI inom verksamheten, valt en relevant AI-modell samt slutligen tagit fram en arkitekturskiss för hur delprocesser i kommunens handläggnings- och uppföljningsarbete inom socialtjänsten kan automatiseras. Dessa resultat anser vi har uppnåtts.

För att effektivisera handläggningsprocessen föreslogs att undersöka möjligheterna med generativ AI och specifikt stora språkmodeller. Dessa har fördelen att de med hjälp av så kallad ”Retrieval Augmented Generation” (RAG) kan förhålla sig till styrdokument på ett flexibelt sätt, vilket ansågs vara ett krav för att modellen skulle kunna användas i godtycklig kommun utan att kräva kodändringar eller andra omfattande anpassningsarbeten.

När en handläggare använder AI-systemet är arbetsflödet tänkt att se ut som följande:

1. Verifiera om ansökan rör stöd inom Vård- och omsorgsförvaltningen.
2. Skicka relevant dokumentation till AI-systemet.
3. AI-modellen genererar beslutsförslag en rubrik i taget, baserat på behovsmodell från IBIC.
4. Handläggaren korrekturläser varje föreslaget stycke och redigerar efter behov.
5. Den redigerade texten används som kontext när systemet genererar senare material, vilket bör driva mer och mer träffsäkra texter efterhand handläggaren jobbar sig genom beslutsförslaget.
6. När hela texten är genererad gör handläggaren en helhetsbedömning av underlag, bedömning och beslutsförslag, samt om målen som föreslagits rimliga sett till helhetsbilden.
7. Om bifallsbeslut skickas den slutgiltiga texten till sökanden. Om beslutet förväntas bli ett avslag handläggs resterande delar av ärendet manuellt.

Projektet har tagit fram en arkitekturskiss för att, utifrån transkriberade mötesdata, ta fram AI-genererade beslutsunderlag för IBIC-utredningar. Test av arkitekturen har tagit fram praktiskt användbara beslutsunderlag. 

Projektet har identifierat ett flertal områden där AI genom analys och prediktion kan stödja handläggningsprocessen, stärka kvalitet, minska handläggningstid samt förbättra och utveckla arbetsmiljön. Även om AI-lösningen ännu inte fullt ut uppfyller alla formella krav håller den en god nivå som beslutsunderlag.

Vi ser därmed att de tekniska förutsättningarna för att gå vidare med att skapa AI-drivet stöd för beslutsfattande inom socialtjänsten existerar. Vissa juridiska frågetecken kvarstår men vår kartläggning visar att det bör vara möjligt att gå vidare under de förutsättningar vi arbetar med. 

Vår analys visar på att det är viktigt att tydliggöra att det här inte handlar om ett automatiserat beslutsfattande. Det mänskliga beslutsfattandet måste bibehållas. Vi behöver ha ett tydligt beslutsansvar och vi tror inte detta kan läggas på ett automatiserat system, något som tydliggörs av den juridiska kartläggningen.

Ansvaret generaliseras också till långsiktig hållbarhet i att förändringar av de ramverk, lagar och föreskrifter mm, som styr besluten behöver tas hänsyn till och systemet uppdateras efter dessa. Lika så med kulturella förändringar i hur beslut och dokumentation hanteras. Långsiktigt behöver även risk för automation bias hanteras, tendensen att börja lita mer på automatiserade beslut än handläggarens eller den enskildes omdöme. Likaså behöver generell bias i ett AI-system kunna uppmärksammas och hanteras. 

Vi tror också att det är av vikt för den enskilde att det är tydligt att det är en annan människa som ytterst fattat beslut och inte en automatiserad process. Delvis för att beslutet behöver vara författat med ett mänskligt språk. Något som vi i och för sig upplever att projektet visat att ett AI-system kan göra. 

Vi anser också att det är viktigt att det är tydligt och transparent för den enskilde vad i handläggnings- och beslutsprocessen som hanterats av ett AI-drivet system. Dels för att stärka förtroendet för processen, dels för att göra det möjligt att utvärdera den delen av processen enskilt. Offentlighetsprincip, transparens, delaktighet och information till den enskilde är en grundbult i socialtjänsten och det är av största vikt om inte viktigare att vidhålla de värdena även med AI.

Det är tydligt utifrån de deltagande handläggarnas engagemang i projektet att den professionella rollen i processen är en viktig faktor. Med ett AI-drivet stöd finns möjlighet att stärka kvaliteten i arbetet, exempelvis genom mer konsekventa bedömningar, snabbare hantering av ärenden och coachning i arbetet. Detta är faktorer som ger handläggaren underlag att effektivare och med ökad precision hantera yrkesrollen. På det sättet skapas potentiellt mer tid för det mänskliga mötet men också en professionalisering av yrkesrollen när den administrativa bördan lyfts och handläggaren i stället utövar sin expertis i större omfattning. Detta är endast möjligt om AI-stödet fungerar som beslutsunderlag och inte tar över processen i sig. En fara som uppmärksammats i SWOT-analysen är att handläggaren med tiden tappar kompetens och att Lunds kommun därmed blir en mindre attraktiv arbetsgivare. Det är därför av stor vikt att slutlig bedömning och beslut ligger hos handläggaren så att Lunds kommun fortsätter att uppfattas som en modern och intressant arbetsgivare.

Under projektets gång har det varit betydelsefullt att kontinuerligt ha dialog med andra kommuner. Vi ser därför ett stort behov av att tillsammans arbeta vidare med dessa frågeställningar. Ledstjärna i vårt arbete har redan från början varit att ha ett nationellt perspektiv och utgå från processer som är gemensamma för de svenska kommunerna.

Sammanfattningsvis ser vi ett behov av att lyfta in ett helhetsperspektiv i arbetet där frågor kring teknik, juridik och processer också tolkas utifrån det mänskliga perspektivet och frågor kring etik och hållbarhet. Vi tror att detta är betydelsefulla perspektiv inför vidare test och implementering av AI inom socialtjänsten.