Objectives:

Our objectives are to democratize access to Swedish law by making legal information readily available and understandable to everyone, regardless of their legal background. We aim to empower individuals to understand their rights and obligations, equipping them with the knowledge to navigate everyday legal situations confidently. A core goal is to simplify legal language, translating complex jargon into plain Swedish and removing barriers to understanding. We strive to provide accurate and relevant legal guidance, offering precise and helpful information tailored to specific user queries. Furthermore, we plan to offer a 24/7 accessible platform, ensuring legal information is available on demand, whenever and wherever needed. Finally, we are committed to developing a scalable and adaptable platform, creating a system that can grow to accommodate increasing user demand and expand to other languages.

Problem Description:

Navigating the complexities of Swedish law presents a significant challenge for many individuals. Traditional legal resources are often expensive, time-consuming, and difficult to understand. Legal documents and government websites are filled with dense jargon, leaving many feeling overwhelmed and lost. This lack of accessible legal information creates a real barrier for individuals seeking to understand their rights, fulfill their obligations, and make informed decisions. This information gap can lead to misunderstandings, missed opportunities, and unnecessary stress, particularly for those who cannot afford legal counsel. The current system fails to provide readily available, easy-to-understand legal guidance for everyday situations, leaving a large portion of the population underserved and vulnerable.

Mimer offers a solution to the problem of inaccessible legal information through an AI-powered platform that provides on-demand, easy-to-understand legal guidance. The platform utilizes advanced natural language processing (NLP) to analyze user queries, understand the nuances of their questions, and retrieve the most relevant sections of Swedish law. This retrieved information is then translated from complex legal jargon into plain Swedish, ensuring accessibility for everyone. Mimer goes beyond simply providing legal text; it synthesizes answers and offers contextualized guidance based on the user's specific situation. This 24/7 accessible platform is designed to be scalable and adaptable, with the potential to expand to other languages and jurisdictions, furthering its mission to democratize access to legal information globally.

Examples (the “Svara” section is generated by Mimer):

Fråga: Vad händer med barnet om föräldrar dör? Var placeras barnet? Kan föräldrarna skriva i sitt testamente vem som ska ta hand om barnet?

Svar: Vad händer med barnet om föräldrarna dör? Föräldrabalken (FB) 6 kapitel reglerar vårdnaden om ett barn i händelse av att föräldrarna avlider. Lagen prioriterar alltid barnets bästa. Om en förälder dör och barnet har två vårdnadshavare får den överlevande föräldern ensam vårdnad enligt FB 6 kapitel 9 §. Om barnet endast har en vårdnadshavare och denne avlider kan den andra föräldern ansöka om vårdnad, alternativt kan socialnämnden anmäla situationen till rätten. Därefter beslutar rätten om vårdnaden ska tillfalla den andra föräldern eller en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, baserat på vad som är bäst för barnet. Om båda föräldrarna dör utses en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare av rätten. Detta sker efter en anmälan från socialnämnden eller när förhållandet på annat sätt blir känt för rätten, enligt FB 6 kapitel 9 §. Barnets placering avgörs i samband med vårdnadsfrågan och barnet placeras vanligtvis hos den särskilt förordnade vårdnadshavaren. I vissa fall kan en annan placering, exempelvis i ett familjehem, bli aktuell om detta anses vara barnets bästa. Föräldrarna kan uttrycka sin önskan om vem de vill ska bli vårdnadshavare om de båda avlider. Detta kan göras i ett testamente eller på annat sätt. Enligt FB 6 kapitel 10 a § ska den person som föräldrarna utsett förordnas som vårdnadshavare, så länge det inte bedöms som olämpligt. Rätten prövar dock alltid den föreslagna personens lämplighet. Vid lämplighetsbedömningen beaktar rätten barnets bästa. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren ska vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt FB 6 kapitel 10 a §. Om den utpekade personen bedöms olämplig, exempelvis på grund av missbruksproblem, kriminalitet eller bristande förmåga att ta hand om barnet, kan rätten välja att inte följa föräldrarnas önskan. Sammanfattningsvis har föräldrarnas vilja som uttrycks i ett testamente stor betydelse men är inte bindande för rätten. Rätten har alltid sista ordet och prioriterar barnets bästa. Om föräldrarna vill säkerställa att en specifik person blir vårdnadshavare vid deras död, är det viktigt att de noga överväger personens lämplighet och tydligt kommunicerar sin önskan både muntligt och skriftligt.

Fråga: Vilka regler/lagar gäller för funktionärer som ofta är under 18 år i ideella föreningar i relation till arbetsmiljölagen och arbetsgivarlagen, i händelse av att funktionärer far illa ex. jobbar mer än tio timmar och utsätts för pennalism.

Svar: Frågan gäller minderåriga funktionärer i ideella föreningar och deras arbetsmiljö, särskilt vid hög arbetsbelastning och pennalism. Det är viktigt att notera att ideella föreningar *kan* omfattas av arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen, beroende på omständigheterna. Arbetstidslagen är däremot sannolikt inte tillämplig. Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §). Lagen gäller "varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning" (1 kap. 2 §). Avgörande är om funktionärerna kan betraktas som arbetstagare. Bedömningen görs utifrån flera faktorer, såsom förekomsten av ett avtal, utgående ersättning (även annan ersättning än lön), funktionärens underställdhet till instruktioner och kontroll, samt arbetets omfattning. Om en funktionär utför arbete åt föreningen likt en anställd, kan hen anses vara arbetstagare och därmed omfattas av AML. För minderåriga arbetstagare gäller särskilda regler (AML 5 kap.). En minderårig får inte utföra arbete som innebär risk för olycksfall, överansträngning eller annan skadlig inverkan på hälsa eller utveckling (5 kap. 3 §). Arbetstiden för minderåriga kan regleras genom föreskrifter (5 kap. 5 §). Överträdelse av dessa föreskrifter, beroende på ålder och arbetstyp, kan utgöra ett lagbrott. Pennalism kan strida mot AML:s krav på en god arbetsmiljö (1 kap. 1 § och 2 kap. 1 §). AML betonar arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall (3 kap. 2 §), inklusive att skydda arbetstagare från kränkande särbehandling, vilket pennalism kan utgöra. Om föreningen har arbetstagare kan det finnas skyddsombud (AML 6 kap. 6 a §). Skyddsombud har rätt att begära åtgärder från arbetsgivaren för att förbättra arbetsmiljön, inklusive åtgärder mot pennalism. Diskrimineringslagen (DL) (2008:567) förbjuder diskriminering i arbetslivet (2 kap. 1 §). Även här är det relevant om funktionären klassas som arbetstagare, praktikant eller liknande. Pennalism kan i vissa fall utgöra diskriminering, exempelvis om den är kopplad till någon av diskrimineringsgrunderna i DL 1 kap. 4-5 §§ (t.ex. kön, etnisk tillhörighet, religion). DL 2 kap. 3 § ålägger arbetsgivaren att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. DL 6 kap. 2 § ger ideella föreningar rätt att föra talan för enskilda medlemmar i diskrimineringsärenden, under vissa förutsättningar. Detta kan vara relevant om en funktionär utsatts för diskriminering eller trakasserier. Arbetstidslagen (ATL) (1982:673) reglerar arbetstidens längd och förläggning (1 §). Lagen gäller där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, men undantag finns (2 §). Samma resonemang som ovan gäller för funktionärer – om de klassas som arbetstagare omfattas de av ATL. ATL innehåller generella regler om arbetstid, raster och dygnsvila. AML (2 kap. 10 §) hänvisar till ATL för bestämmelser om arbetstid. Dock är det i praktiken sällan ATL är tillämplig på ideella föreningar. Sammanfattningsvis, om funktionärerna i den ideella föreningen kan anses vara arbetstagare, omfattas de av AML och eventuellt DL, inklusive bestämmelserna om minderåriga. Pennalism kan strida mot AML:s krav på en god arbetsmiljö och eventuellt även mot DL. Ideella föreningar kan ha talerätt enligt DL för att skydda sina medlemmars rättigheter. Det är viktigt att noggrant utreda omständigheterna i varje enskilt fall för att avgöra vilka regler som gäller.

Mimer anticipates achieving several positive outcomes and results. The platform aims to increase legal literacy among users, giving them a better understanding of their rights and responsibilities in everyday situations. This, in turn, will improve access to justice, particularly for individuals who previously struggled to understand complex legal information. By empowering users to handle straightforward legal issues independently, Mimer can also reduce reliance on expensive legal counsel for simple matters. As a very cost-competitive solution, Mimer offers significant advantages over traditional legal services. The platform's user-friendly design and clear explanations will increase user confidence in navigating legal situations. More broadly, Mimer contributes to greater transparency and understanding of Swedish law by making legal information more accessible. Finally, the platform's scalable and adaptable architecture allows for expansion to other languages and legal systems, broadening its reach and impact globally. These outcomes will be measured through key performance indicators like user engagement, platform usage, user satisfaction surveys, and case studies showcasing Mimer's positive impact on individual users. Ultimately, Mimer aims to create a more just and equitable society by empowering individuals with the legal knowledge they need.