IoTak – Smarta Tak för snabbare klimatomställning
Järfälla kommun har ambitiösa mål för att bli utsläppsneutrala. Kommunen använder redan idag sensorer i ett antal kommunala fastigheter för att ge fastighetsförvaltarna information som ett stöd i driften av fastigheterna. I projektet IoTak–smarta tak för snabbare klimatomställning kommer sensorerna i stället att placeras utomhus. Projektet syftar till att utveckla en prototyp för en IoT-lösning som kan ge svar på hur takytorna på bästa möjliga sätt, för att främja klimat- och miljömässiga mål.
Data från projektets IoT-sensorer kommer att ligga till grund för en utvärderingsmodell som ska kunna användas som beslutsunderlag när nya tak ska anläggas, men även för uppföljning av takens effekt samt ge användbara insikter för underhåll av taken.
Det finns sedan tidigare ett antal sedumtak på byggnader i Järfälla kommun och det är de som ska undersökas i projektet. Sensorer och IoT-teknik kopplade till kommunens IT-miljö ska ge information om hur mycket kol taken faktiskt binder. Förutom koldioxidhalten samlas också data om jordens temperatur och fuktighet i mätstationen in.
Sensorer som monterats i stuprör på taken mäter vattenflöde, för att ta reda på vilken vattenhållande effekt taken har. Detta för att få en indikation på vilken nytta de gör för att skona dagvattensystemet vid eventuella skyfall.
Ett mål med projektet har varit att undersöka om det går att få fram siffror på vilken samhällsnytta olika typer av tak kan ge och att visa ekonomiska mått på takens ekosystemtjänster. Med hjälp av de data som samlas in ska en utvärderingsmodell tas fram, som visar vad kommunens tak bäst lämpar sig för.
Järfälla kommun strävar efter att skapa ett nytt arbetssätt där planering, optimering och utvärdering av gröna tak sker med hjälp av data. Att ha data som visar på de klimatmässiga vinster som investeringar kan ge ger kommunen möjlighet att maximera effekten av insatser för en snabbare klimatomställning.
Savantic har tagit fram en koldioxidkammare, som innehåller samma växter som i övrigt finns på sedumtaket. Där mäts koldioxidhalt, temperatur, ljusstyrka, luftfuktighet, jordfuktighet och jordtemperatur.
Regnsensorer monterade på taket mäter nederbördsmängden, och avrinningssensorerna som installerades vid stuprören mäter hur snabbt regnvattnet rinner dit.
Den prototyp till utvärderingsmodell som Savantic har tagit fram bygger på kartdata för ett antal parametrar som man har enats om spelar stor roll för nyttan med ett tak. Modellen ger vägledning kring vilken taktyp man ska välja, beroende på vilka behov som är störst på en viss plats; att det ska fungera som bullerdämpare, för att sänka temperaturen lokalt, att det ska bidra till ökad biodiversitet, och så vidare.
Prototypen för utvärderingsmodell som projektet har skapat bygger på befintliga data för aspekter som luftkvalitet, övriga grönytor, risk för värmeböljor och lokala värmeöar, buller och ekonomisk standard.
Genom att kombinera kartdata med lokala data, sådan som samlas in i projektets koldioxidkammare och med regnsensorn, skulle en framtida utveckling av utvärderingsmodellen kunna vara att skapa ett verktyg som kombinerar ett stort antal nyttoparametrar för att få fram detaljerade anvisningar för vilket som är det optimala taket för en specifik plats, både vad gäller ekonomiska och klimatmässiga aspekter.