45 procent av det vatten som färdas i ledningarna in i reningsverket borde inte vara där. Det är tillskottsvatten som har tagit sig in i spillvattenledningarna på grund av brister i ledningarna eller felkopplingar av stuprör. Detta orsakar stora och onödiga kostnader. Det kostar lika mycket att rena regnvatten som toalettvatten.

Många kommuner är smärtsamt medvetna om att svällande driftskostnader har ytterligare en baksida. Den stora mängden tillskottsvatten i spillvattenledningarna gör att man tvingas bygga ut reningskapaciteten med större eller nya reningsverk, vilket handlar om jätteinvesteringar för kommunerna.

Målet var att visualisera vattenflöden både ovan och under jord över stora områden i realtid för att kunna upptäcka exakt var det finns fel och brister i vattenledningsnätet.

Satsningen gör det möjligt att för första gången visualisera vattenflöden både ovan och under jord över stora områden – i realtid. Innovationen är banbrytande för VA-branschen.

– Vi ligger i framkant i Europa med den här lösningen. Det är unikt med ett system som först mäter spillvattenflöden och sen i realtid kopplar ihop data (uppgifter) med dagvattenflöden och nivåer på grundvattnet och vattendrag i form av grafer. Intresset för lösningen är stort. Femton kommuner har hittills hört av sig och vill veta hur långt vi har kommit, säger Magnus Lindgren, VA-ingenjör på tekniska förvaltningen i Kristianstads kommun. 

Det är inte bara extremväder som kan sätta VA-systemet under press. När nya bostads- eller industriområden planeras i kommunen gäller det att förstå hur vattenflödet kommer att påverkas i ledningarna.

– Kan vi ansluta ett nytt område till det befintliga nätet, eller måste vi bygga om? Hittills har vi fått jobba med fiktiva data. Nu får vi både live-data och insamlad ”big data” för att göra dessa simuleringar. De blir då mycket mer tillförlitliga. Mitt arbete förenklas avsevärt.

Högskolan i Kristianstad hjälper till att ta hand om de enorma datamängderna från sensorer och radardata för att genomföra simuleringar av flöden och hydrologiska beräkningar.

Mätningar i VA-systemets flöde medför att det går att precisera var inläckage av tillskottsvatten, det vill säga vatten som inte ska vara i avloppsnätet som kan komma från läckande ledningar eller felkopplade dräneringar. Minskat tillskottsvatten är en stor kostnadsbesparing för alla kommuninvånare. Det samma gäller för uteblivna översvämningsärenden som drabbar både kommunen och medborgare.

T.ex. i det lilla samhället Huaröd med några hundra invånare, några mil från huvudorten Kristianstad har det lagts in 3,3 miljoner på att åtgärda fel och brister upptäcktes i ledningarna. Dessa problem kostade 0,5 miljoner kronor i månaden i extra driftskostnader för reningsverket under januari till april varje år när grundvattnet har varit som högst.  

Tillskottsvattnet kommer inte längre in i spillvattenledningarna i området. Det påvisas med säkerhet genom att jämföra flödet i ledningarna före och efter insatserna. Den onödiga driftskostnaden har helt försvunnit.

Via den digitala plattformen får kommunen också bättre koll på ett av de största hoten: Att stora delar av staden kan hamna under vatten. T.ex. vid kraftiga skyfall och extrema vattennivåer finns det i många kommuner en risk att reningen inte hinner med, och då måste delar av avloppsvattnet bräddas: det vill säga ledas ut i bäckar eller sjöar för att rida ut stormen.

Nätverket av sensorer möjliggör effektivare bräddnings- och pumpinsatser när dessa blir ofrånkomliga. Akutinsatserna kan sättas in exakt där de gör mest nytta och problemen hanteras snabbare.