Undersökningen ”AI och akademiker” som Novus gjort på uppdrag av Saco visar att en stor del av akademikerna har en positiv eller neutral inställning till en framtida användning av AI i arbetslivet. Framförallt ser de fördelar i form av att deras arbete effektiviseras och att AI-baserade beslut kan bli mer korrekta och mindre styrda av individuella förutfattade meningar eller diskriminerande. Akademiker föredrar dock även fortsättningsvis att interagera med kollegor och chefer framför att enbart göra det med ett AI-system.
Möjliga orosmoment för akademiker när det kommer till användning av AI på arbetsplatsen är att man gör sig beroende av AI på ett sätt som urholkar den egna kunskapen och att det inte finns tillräcklig beredskap om det skulle uppstå problem. Däremot är det färre akademiker som känner oro för att AI kommer ta över deras arbetsuppgifter eller att de får tråkigare arbetsuppgifter till följd av AI-utvecklingen.
Tre av fyra akademiker känner sig inte bekväma med att AI används för att fatta beslut om dem i arbetsrelaterade situationer som rekrytering, prestationsbedömningar eller omplacering eller uppsägning. Vid rekrytering verkar fler tycka att det är acceptabelt att ta hjälp av AI. Möjligen
kan det bero på att många redan idag är vana vid att göra olika färdighetstester digitalt och online. Att använda AI vid rekrytering kan också upplevas som mer fördelaktigt om det bidrar till ett mer meritbaserat urval.
För en ökad känsla av trygghet vid användning av AI på arbetsplatsen anser akademiker att mänsklig tillsyn, regelbundna riskanalyser och kvalitetsutvärderingar, information och transparens om AI-system samt teknisk robusthet är särskilt viktigt.
I dagsläget har 13 procent av akademikerna deltagit i en kurs eller utbildningsprogram kopplat till AI inom ramen för sitt yrkesliv. 86 procent har inte gjort det. Av de akademiker som inte har deltagit i någon utbildning säger 49 procent att de skulle vilja eller att de ser ett behov av
utbildning kopplat till AI.